exhibitions

för svenska, scrolla ner

 

I belive I can fly
I belive I can fly

In Januari I felt like my artlife was kind of empty.

I had no planned exhibitions or shows and I didn’t know what to do to change that.

Slowly, step by step I started taking aktions.

I read about galleries to rent and I continued to network for the pleasure of connecting with other artists and creative people.

I made phonecalls and asked people in my social networks.

I even went to Stockholm and visited different galleries because there is nothing like beeing in a room, seeing the light, breathing the energy…

Slowly, step by step things started to move and now I suddenly find myself involved in FIVE! exhibitions in the following three months.

I’m overwelmed with joy and a bit surpriced that it happened.

When it rains it pours, some people say.

Right now it’s raining exhibitions over me!

I’m verry happy and greateful!

 

Everyone can fly
Everyone can fly

I början av året kändes det tomt och jag hade inga bilder av hur året skulle bli. Jag hade inga utställningar att se fram emot och kunde inte heller visualisera riktigt hur jag ville ha det. Jag visste att jag ville ställa ut och jag visste att jag ville ha en egen utställning i Stockholm. Mer än så hade jag inte och det kändes trögt när jag försökte ta tag i det.

Men ändå började jag så sakta agera. Jag läste på nätet om olika gallerier, jag hörde mig för i sociala nätverk, fanns det kanske någon som hade ett tips…

Jag fortsatte att nätverka med konstnärer och kreativa personer för glädjen i att vara i sådana sammanhang. Jag åkte till Stockholm och gick från galleri till galleri för att uppleva rummen för det finns inget som är som att kliva in i ett rum i verkligheten. Att uppleva ljuset, rymden och att känna av energin på plats.

Sakta, sakta började det röra på sig och när jag idag uppdaterar min utställningssida inser jag att jag har hela FEM utställningar de närmaste tre månaderna.

Jag är överväldigad och lite överraskad att det gick så här lätt.

Den berömda ketchupeffekten.

Just nu väller det utställningar över mig…

Jag är oerhört glad och tacksam över detta!

Tre Generationer Gerdin

 

 

händer.CR2

 

Tre Generationer Gerdin

 

Att få ställa ut tillsammans med mitt ena barn och min svärfar berörde mig ända in i hjärteroten.

Att se och höra dem prata med reportrar om sitt skapande och sina tavlor rörde och fascinerade mig. Att svärfar kunde prata för sig visste jag ju. Men att höra hans berättelse om vägen tillbaka från stroken och motståndet mot att måla igen och resan tillbaka till skapandet, till det stora formatet, till vattnet. Det kändes i bröstet. Värme, glädje.

intervju pågår          bertils tavla 1.CR2

 

Att stå bredvid sitt eget barn och höra henne berätta om hur hon vill visa på vänskap i sin tavla och om sitt självporträtt på sig själv som superhjälten Laventia.

mormor o elina 2 elina berättar för helena

elina framför fågeltavlor  elina gör affärer

farmor och elina

 

Laventia med kärlekskraft som kan få vänner som är osams att bli sams igen och vuxna som ska skiljas att bli kära igen. Jag vet ju att hon har ett rikt språk och ett starkt inre liv men det är något speciellt att stå bredvid och bara lyssna utan att delta i samtalet. Stolt, glad, rörd, berörd med den inre frågan Hur ofta låter jag henne prata till punkt? Utan att avbryta, fylla i eller skynda på samtalet? På väg till skola, från matbordet. På väg mentalt och fysiskt. På väg. På väg… suck.

laventia

Att hänga tavlor. Innan vi hittade rytmen var det en riktig utmaning. Som vi slet med den första väggen.

Vi ville hänga våra tavlor tillsammans. Visa på familjebanden även på väggen. Bilda en enhet.

Det var svårt.

 

bertil hänger

 

svarta väggen (2)

Andra väggen löste sig smått magiskt med hjälp av svarta ramar och svart i tavlor. Lyckliga över balansen och samstämmigheten som vi hittat, plockade vi ner första väggen och började om. Den svarta väggen blev vårt motto. Alla väggar ska ha samma balans. Efter det var det som att bitarna föll på plats. Vi hade hittat en väg att gå och när utställningen hängde klar var jag oerhört stolt över att den var så fin och att våra tavlor talade till varandra, gav rytm och lyft till varandra.

inre rummet                                                         rosa väggen

 

 

Utställningen var välbesökt. Det var härligt att få visa upp våra bilder inför en mycket intresserad och positiv publik.

regnbågsköpare bertil m besökare elina berättar om laventia glad bertil

Ett minne för livet. Något att bära med sig i hjärtat.

 

kram

 

 

Östgötadagarna 5-6 september

drömmen om att fånga ögonblicketselfie

linjemålningargruvlyktaEnergi på Torskärsgatan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I riktigt ruskväder visade vi(kulturnät-verket Spånkorgen) våra alster. Vi skapade rum av presenningar och klädde på oss alla kläder vi hade med oss. Några tappra människor tog sig ut till oss, duckade för åskknallar och störtskurar, samt tittade på tavlor och hantverk. Jag tror att vi kommer minnas denna dagen med glädje och att vi hädanefter skaffar oss en back-up-plan.

 

 

It was a really stormy day when we (cultural network Spånkorgen) showed our arts and Crafts in Mariannes Beautiful garden.

Some curageos people came to visit and had to run from shelter to shelter to avoid getting wet.

Next year we will have a back-up-plan in case of rainy weather and thunderstorm…

Despite of the weather we had a very nice day.

Utställning på Skärva Gård, Karlskrona

Vill dela med mig av bilder från vår utställning, Sacred Space, i Galleriet på Skärva Gård utanför Karlskrona.

Del ur utställningslokalen, Krigardrottning
Del ur utställningslokalen, Krigardrottning

Jag och Cia Olsson står för de flesta tavlorna men vi har även lyckan att få ha tavlor av Anita Elgerot, Nelly Strömberg, Christina Nilsson och Rinnie Crossler med på utställningen.

Vi har strävat efter att skapa ett rum för stillhet och reflektion, för lekfullhet och fantasi. Ett rum som speglar känslan av att gå in i skapande och kreativitet, en känsla av frihet och kontakt med sig själv och det som är ens innersta, heliga mellanrum.

Meditation

Tavlan heter Meditation och är 200X90cm. Framför den har vi lagt kuddar och alla som vill är välkomna att sitta ner och meditera tillsammans framför tavlan.

I hörnan vid Cias kvinnor och mina Enhetvävar kan du sitta ner en stund i gungstolen och överblicka hela utställningslokalen.

 

Skönt hörn bland Cias kvinnor och mina enhetsvävar
Skönt hörn bland Cias kvinnor och mina enhetsvävar

 

IMG_1353

IMG_1364

IMG_1355

Utställningen är öppen tisdag-söndag 11-17 fram till och med 22juli. den 7-10 juli planerar jag att finnas på plats och måla i lokalen. Titta gärna förbi!

Utställningsvägg Beskydd i generationer
Utställningsvägg Beskydd i generationer

 

 

Utställning på Skärva gård utanför Karlskrona

Nu är väskorna packade och jag styr kosan mot Karlskrona och Skärva gård.

Tavlorna är hängda, bara lite finjusteringar kvar.

I eftermiddag har vi förhandsvisning och i morgon är det vernissage.

Det ska bli väldigt , väldigt roligt att få dela vårt SACRED SPACE med alla som vill komma.

Vi har försökt skapa ett lugnt rum för eftertanke, rekreation och lek. Vi, det är Cia Olsson och jag. Dessutom har vi bjudit in Anita Elgerot, Christina Nilsson, Rinnie Crossler och Nelly Ciresia för att    få flera uttryck. Vi är mycket glada och tacksamma för att de lånar ut några tavlor till utställningen.IMG_5361

Inför utställning

Kan bli lite överväldigad över allt som behöver förberedas inför en utställning. Texter som ska skrivas, tavlor som ska fotograferas och skickas…

Det är lätt att känna att det tar fokus från det jag egentligen vill göra, nämligen att måla. Och så är det ju också…

Men jag tränar mig i att formulera min skapandeprocess och det kanske gör mig tydligare, bättre.

Vad jag verkligen tränar är ju att stå för min konst och mitt konstnärskap. Fortfarande slår Jante till , knackar mig i huvudet och säger att jag inte ska tro att jag är något. Vem är jag att visa upp mina tavlor bland alla dessa begåvade människor?

Så varje gång jag vågar, varje gång jag visar att jag står för mitt skapande trots att det pirrar i magen och bråkar inombords, står jag lite stadigare i den framtid jag har valt för mig själv.